Att folk kan va så idiotiska ibland. Bara för jag ville ha konversationen senare. Man dampar inte ur för de & kastar saker omkring sig. KONSTIGT, om jag valde och gå. Vet att jag endå skulle fått göra de, så säg inget annat. Jag ville hem o då vill jag hem. ACCEPTERA DET! Tack vare det blev man nästan nerslagen ;'-( Nu är allt som finns kvar en sårad/skadad/besviken Josefin. Men vad fan skulle du bry dig för. Du är ju bra på att såra mig, inte första gången o antagligen inte sista för den delen heller!

Skriver detta inlägg för jag tycker inte man gör såhär, du kanske fattar de. Men mina 500 läsare som läser det här, de kanske får dig & tänka om, TOMMY. (tycker inte om o nämna namn, men du kanske fattar varför den här gången)